Sniglar och böcker
Det är drag i Sävja må jag säga, det är ett jäkla tryck och djurlivet alldeles inpå knuten, bokstavligen talat.
Idag har vi haft närstudio av en snigel som kom och sällskapade på balkongen.
Han (?) var faktiskt riktigt charmig, även om det ser ut som ett smärre självmordsförsök här..
Var och grillade med MIndsnakearna igår kväll och spelade deras egna varitant av krocket. Riktigt trevligt! Kom hem vid kvart i elva och sen så fastnade jag i en av de sämsta böckerna jag någonsin läst och somnade vid sex i morse..och då hade Mathias redan åkt till jobbet för en extra jobblördag. Är en smula luddig i huvudet idag men så är det ibland.
Och det konstiga är att jag faktiskt läste ut den där himla boken i natt.
Jag kände redan efter två sidor (eller var det på första..?) att den var rejält pretentiös och förutsägbar. Trots allt hade baksidan gjort mig en smula nyfiken så jag tänkte att jag läser en bit till. Trots detta så var den, i min smak och tycke, oerhört förutsägbar och det infriades varenda gång, utan undantag. Ingen överraskning över huvudtaget, och allt var så perfekt och näst intill äckligt så jag verkligen ville lägga ifrån mig boken flera gånger.
Visst, den hade sin charm ett fåtal, lätträknade gånger och jag läste ju trots allt från första till sista sidan i natt, men fy vad besviken jag blev. Hade väntat mig lite Amélie-känsla och lite även en annan bok som heter
men verkligen inte. Med risk att få äta upp detta (eller kanske inte..) men jag hade fan gjort det bättre själv.
Och när vi ändå har den uppe, "Brustna hjärtans café" var däremot riktigt bra och inspirerande. Den fick mig att må gott trots att den egentligen är väldigt sorglig. Men författaren fångade verkligen allt; sorg, glädje, gemenskap, hopplöshet, nystart, kärlek etc på ett jättefint sätt. Skulle såklart ha skrivit om den direkt när jag läst den, men det här får duga.
Så, läs "Brustna hjärtans café" men låt "En liten hattaffär på hörnet" stå kvar i bokhandeln på hyllan. Fin framsida och en baksida som gjorde en intresserad men absolut inget mer.
Idag har vi haft närstudio av en snigel som kom och sällskapade på balkongen.
Han (?) var faktiskt riktigt charmig, även om det ser ut som ett smärre självmordsförsök här..
Var och grillade med MIndsnakearna igår kväll och spelade deras egna varitant av krocket. Riktigt trevligt! Kom hem vid kvart i elva och sen så fastnade jag i en av de sämsta böckerna jag någonsin läst och somnade vid sex i morse..och då hade Mathias redan åkt till jobbet för en extra jobblördag. Är en smula luddig i huvudet idag men så är det ibland.
Och det konstiga är att jag faktiskt läste ut den där himla boken i natt.
Jag kände redan efter två sidor (eller var det på första..?) att den var rejält pretentiös och förutsägbar. Trots allt hade baksidan gjort mig en smula nyfiken så jag tänkte att jag läser en bit till. Trots detta så var den, i min smak och tycke, oerhört förutsägbar och det infriades varenda gång, utan undantag. Ingen överraskning över huvudtaget, och allt var så perfekt och näst intill äckligt så jag verkligen ville lägga ifrån mig boken flera gånger.
Visst, den hade sin charm ett fåtal, lätträknade gånger och jag läste ju trots allt från första till sista sidan i natt, men fy vad besviken jag blev. Hade väntat mig lite Amélie-känsla och lite även en annan bok som heter
men verkligen inte. Med risk att få äta upp detta (eller kanske inte..) men jag hade fan gjort det bättre själv.
Och när vi ändå har den uppe, "Brustna hjärtans café" var däremot riktigt bra och inspirerande. Den fick mig att må gott trots att den egentligen är väldigt sorglig. Men författaren fångade verkligen allt; sorg, glädje, gemenskap, hopplöshet, nystart, kärlek etc på ett jättefint sätt. Skulle såklart ha skrivit om den direkt när jag läst den, men det här får duga.
Så, läs "Brustna hjärtans café" men låt "En liten hattaffär på hörnet" stå kvar i bokhandeln på hyllan. Fin framsida och en baksida som gjorde en intresserad men absolut inget mer.
Kommentarer
Trackback
