Livet som teaterdirektör

Jag har sagt upp mig!!

Jo'rå, så är det! Möjligt att det låter en smula galet och det kanske till och med är ganska sant, men nu är jag trött på allt småduttande hit och dit. Kanske det, kanske ditt, eventuellt datt, hur ska man lösa allt osv osv...  Nu måste det till något drastiskt tänkte jag!!
Så detta är en del av allt jag just nu funderar kring. Eventuellt att ni får ta del av annat också.

Och för er som undrar vad i h-vete jag/vi ska leva av så kan jag tala om att eftersom jag tjänar mindre på min deltid än på a-kassa får jag säga upp mig utan staff och kommer alltså att "tjäna" på att stämpla. Och hoppa nu för sjutton inte på mig, det är inte jag som bestämt det!!
NEJ det är självklart inte min plan att vara arbetslös och leva på a-kassa, men just nu är det just detta jag behöver. Ett break!
Jag söker redan jobb och min tanke är att hitta ett nytt jobb ganska snart. Låter det kaxigt eller till och med naivt? Dumdristigt? Det köper jag. Men jag måste ha lite is i magen nu om jag ska komma någon vart. Jag är så trött på det som är och det som har varit.
Så, Teaterdirektören måste sätta igång att jobba på allvar nu och - den här gången vill jag att det ska bli riktigt bra!



Vintern behåller sitt grepp och även om det inte är så kallt ligger snön fortfarande och jag är lycklig för varje dag snön ligger som ett gosigt täcke. Kurar in mig i dunjackan trots att den är alldeles för varm, drar på mig täckbyxorna och blir svettig trots snigelfart men det är det fan värt för att hålla kvar vinterkänslan!! Hihi.

Kommer ni ihåg att jag skrev att jag skulle jobba på en fest för någon vecka sedan? Ville bara säga att det gick jättebra och det var superkul!! Sköna outfits (jag gick dock och bytte om efter ett tag för det blev snorvarmt i täckbyxor..), skön musik, sköna människor och en mamma hade väldigt mycket funderingar kring barnförsäkringar så jag fick faktiskt boka in henne på måndagen efter så får hon hjälp av Ulf till veckan :)  Det roligaste av allt var ändå den stackars killen som hade låst in sina hemnycklar och plånbok på sin kamrats arbetsplats. Eller ja, för honom var det såklart inte kul...men ja, haha.
Hur som helst, jag var ju kvar till slutet och röjde och hade diskat det mesta då han kommer på detta faktum. Jag hade erbjudit mig att skjutsa hem honom innan så nu står han dessutom inför det faktum att han måste knacka en ruta för att komma in... Kära nån.
Han bor i ett mindre hus strax utanför stan och när vi kommer dit säger jag att jag faktiskt måste få bevittna detta.. Han går runt, rycker i dörrarna, kollar fönstren, men allt är prydligt låst. Karln har dessutom larm så detta var hur spännande som helst för mig som åskådare!
Så, han tar ett träskaft som står där och...klirr! Han får bort det mesta och klättrar sedan in och han lyckas med att inte sätta igång larmet... Jag vet i alla fall att ska jag någon gång skaffa larm så ska jag inte använda samma leverantör som honom.
Så kan det gå och jag tackar för den anekdoten! :D


Nu får ni ha en fin kväll, nu ska jag hälla upp ett glas vin och skala räkor *mums*

//