Livet som teaterdirektör

Jaha, ni vet ju sedan länge att jag kanske inte är snabbast i världen. Seg på att skaffa spottan (iofs inte frivilligt) etc. Men det finns TVÅ saker som jag hållt fast vid en lång tid nu, helt medvetet.

Jag har vägrat införskaffa fejjan och jag har inte velat se Twilight-filmerna/läsa böckerna.


Från och med idag kan jag inte skriva under för några av dessa....

Fejjan tänker jag inte ens kommentera, men det tänker jag med filmen.
Idag har jag sett den första filmen. Jag gick in i detta med stor skepticism och förutfattade meningar och det var nog tur.
Nej, jag ska vara snäll, den var inte så dålig. Men det var inte bra. Och varför har ingen talat om att Micke Tornving har rollen som Bellas pappa??

Jo då, det blev yra för fröken. Och helt klart bättre än väntat.

565:- för att se mina älskade kent (jag har väldigt många egna kent-bilder men allt är på hårddisken i Uppsala så denna bilden har jag snott från 100% Östersund, liksom bilderna nedan om inget annat anges)

Jag vet, det är inte nytt och revolutionerande på något sätt, men fortfarande hur kul som helst. Kolla killen i ljusblå skjorta, han är helt fantastisk!

Var nere i Uppsala en sväng förresten.
Det första som slog mig och slog mot mig var värmen. Det var verkligen ingen underdrift när de sa att de höll på att smälta bort där nere. Det gjorde även jag, pju.
Nu är det läskigt tomt i lägenheten på mina saker. Känns märkligt.

Väl uppe i stan igen har jag hunnit vara på grill - och surströmmingsfest och träffat gamla ansikten från förr och det var jättekul!
Har dock aldrig ätit surströmmingsstutar så snabbt någonsin. Objudna våldsgästare i form av flugor irriterade kopiöst och tyckte inte alls att vi skulle få vara ifred med våra stutar, så man fick vara snabb.

Idag har regnet öst ner så det har varit lämpligt att sitta inomhus och spela spel. Mys :)

Är det några människor jag verkligen tycker är hur roliga och underbara som helst så är det Galenskaparna och Aftershave. Det finns hur många sketcher, klipp, uppsättningar, serier, filmer osv osv som helst men denna är en av de absoluta favoriterna.

Jag ger er, Basker-Bosse!

Östersund ja.
En ny tillvaro.
Och fort har det gått. Men det känns så jäkla rätt. Allt som har känts tungt med denna stad får helt enkelt stå åt sidan. Och för att åter citera Åsa Nilsonne: Vem är det som bestämmer i ditt liv? Det kan ju inte vara det och dem runt omkring som bestämmer vilken stad som jag ska bo i. Eller var det finns mest jobb. Då är det ju något som är snett.

Jag har gjort massa noteringar i huvudet om skillnader uppsala/östersund. Mentalitet är en, om vi pratar folk. Storleken sinsemellan behöver jag inte gå in på djupare, inte heller att det då medföljer skillnader. Naturen. Jeez vad jag har saknat denna natur! Får se om jag skriver mer om detta senare.

Idag har det annars varit en ganska effektiv dag, jag har ringt en hel del samtal. Det är mycket att stå i när man ska flytta och ännu mer om man byter stad och län/landsting. Men det ska nog lösa sig. Har bland annat kikat upp elen idag och jag är väldigt tacksam över att en av mina bästa vänner arbetar inom denna bransch så jag får bra hjälp :)
Och nu ska jag alldeles strax följa med mamma och Bengt och hjälpa dem lasta och bära trall, virke etc som så småningom ska bilda en veranda ute i stugan.

Ska också lägga upp lite bilder snart, ögonblick från sommaren so far. Det kanske blir i eftermiddag.

Hej så länge!

Slutet av maj; jag åker upp till Umeå för att vara med på min mosters sommarfest och träffa familj och släkt. Tänkte att jag skulle avlägga visit i Östersund på samma gång så efter festen  åker jag med mamma och Bengt hem...och här blev jag kvar, kort och gott!

 

Jag har många år känt agg och verkligen inte velat vara i Östersund, på gund av ett par saker. Har dock alltid saknat exempelvis naturen och vyerna men det har verkligen inte vägt upp. Uppsala har varit alldeles utmärkt, kanske inte stan i sig, men människor och arbete har verkligen gjort det värt att vara där.
Så, vad hände??
Jag har ingen aning men det känns jättebra! Jag kom upp (eller ner beroende på om man räknar från Uppsala eller Umeå) och kände en otrolig tillfredsstälelse och ro. Blickade ut över Storsjöns glittrande vatten, över Ovikens toppar och blickade in i mina vänners barns ögon ..och där någonstans blev allt väldigt självklart.
Det gör mig såklart ont att lämna alla goa människor i Uppsala, men nu har jag faktiskt varit lite för osjälvisk på en del punkter så jag måste helt enkelt lyssna ordentligt på magen nu!

 

Mycket har fallit på plats, såsom en galen tur med lägenhet. Gick in på Östersundsbostäder och tänkte att läget kan väl inte ha förändrats så väldigt mycket på de sex år jag har varit borta från stan. Tji fick jag, det hade det visst. 4-5 års kötid på lägenheter. Moloken blev snabbt mitt andranamn då jag stått fem dagar i kö.
Dagen efter ringer mamma och säger att det är en tvåa ledig i hennes kompis fastighet...
Fram till dess (september) är pappas trea ett väldgt bra tillhåll!

 

Det jag behöver nu är ett jobb!

 

Har dock haft fullt upp i princip hela tiden, mina vänner behöver en hand ibland och då leker jag mer än gärna med deras barn så de får vara lite effektiva. Föräldrarna alltså. Så jag har rullat vagn, gungat, åkt rutchkana, klättrat på kuddar, ätit glass, smakat Semper-kex, sett enorma mängder banan passera, använt en uppsjö med våtservetter, sprayat solskydd, borstat grus, åkt buss, bytt bajsblöjor, spänt fast dem i bilstolar, blivit kallad mamma, grävt i sandlådor, dragit på regnskydd på barnvagnar, tröstat, skrattat, busat och vinkat av dem.
Helt undbart!!

 

Andra saker som har hunnits med är grillning, åkandes av flotte, trevliga familjemiddagar, grus-krattning, indoor walking, ett glas rosé till jämtländsk solnegång, kära återseenden, shopping av blommor på torget, lyssnandet av ”Jamtlandstaus” på Rådhusklockan och planering inför framtiden.

 

Avslutningsvis;  när jag startade den här bloggen, i Uppsala, valde jag dock en jämtländsk-klingande adress. Taus, jamtska för flicka. Mest för att påpeka mitt ursprung.

Ursprung.

Jag är på gång.

Som en del av er vet så blev det en hel del stora omställningar nu i livet..

Återkommer inom kort med ett längre inlägg!

:)

Ville bara tala om att jag har legat på balkongen i solen och läst amelia. :D

------------

http://karinlindberg.webblogg.se/

Det här är adressen till min fina brors flickväns blogg, läs den!! Klicka på den och den öppnas i ett nytt fönster.

Sitter och lyssnar lite på James Morrison och han väl egentligen inte sett honom på bild eller i video innan, förrän idag. Men när jag nu gör detta inser jag att han är väldigt lik Chris Martin (sångaren i Coldplay). Jag vet inte om just dessa bilder är välrepresenterade, men lika är de i mitt tycke :)
Döm själva!

 

Bilden på Chris (ovan) är hämtad härifrån

 

 

 

 

och den här bilden på James kommer härifrån

Ja alltså, jag är ju inte den som följer hockey-vm på en fläck, men inte ens jag har missat fenomenet

Ikväll har jag varit och handlat. Och jag har börjat bli allt mer duktig på att använda tyg-/miljökassar. Ni som känner mig sedan länge kanske trodde att jag använt det sedan länge..tyvärr har jag inget att säga till mitt försvar. Varit alldeles för bra på att använda plast.

Men nu som sagt så använder jag dem jämt när det är planerade inköp.

Idag skulle jag vilja skriva lite om att använda cykelhjälm!
Man har väl "vuxit upp" en smula och när jag köpte min nya cykel för ett och ett halvt år sedan så köpte jag även en hjälm! Något som legat långt bortom verkligheten länge..tyvärr.

Hur som helst, jag gjorde slag i saken och köpte en svart lite enklare sak som såg hyfsad ut (viktigt det där..). Och cred till mamma som tryckt på! "Johanna, du som cyklar så mycket..." Och egentligen, vad har man för argument till att inte använda hjälm?
Någon?

Detta är det jag har noterat och argumenterar för:

* Det är en vanesak med cykelhjälm. Just nu befinner sig min cykel på andra sidan stan och jag hade möjlighet att cykla hem den här om dagen men hjälmen var hemma och...nej, jag ville inte cykla utan hjälm!

* Man får mer respekt i trafiken! Eftersom jag även kör bil ibland så vet jag själv att när jag ser en cyklist med hjälm tänker: Vad bra, där är en som är rädd om sig, då ska jag också köra lite försiktigare och visa respekt.
Och jag märker att jag får mer respekt från bilarna när jag kommer trampandes.

* Nu för tiden är det så många som har hjälm i den här stan så man är nästan lite miffo om man inte använder. Jag märker själv att jag tittar halvsnett på icke-hjälmbärare..

* Och det absolut viktigaste argumentet: Föreställ dig att du faktiskt drattar av cykeln på ett eller annat sätt. Tänk dig detta i slowmotion. Tänk att du flyger en liten bit, okontrollerat. Slowmotion. Du slår i marken. Huvudet. .....



Avslutningsvis..

Har varit en lite rörig vecka. Bland annat blev jag varse om vad som händer när jag inte tar min medicin på två dagar. Inte helt spännande. Yrsel, illamående, trötthet. Väldigt otäckt att göra allt annat utom att ligga still. Samma som när jag hade hjärnskakning.
Sen har jag inte varit hemma så mycket heller (därav att jag missade medicinen, absolut inte med flit) och tillslut börjar man sakna sin bas.

Men känner ändå att jag kan dra hyfsat i bromsen. Jag har verkligen, åter igen, försökt göra de saker som jag mår bra av. Den här veckan har det bestått väldigt mycket i att lösa japanska korsord/bildpussel/griddlar. Jag försöker även pyssla om mina plantor och det ser bra ut för rädisorna medan smultronen har det jobbigare. Men jag har inte gett upp! Basilikan och gräslöken tar sig sakta men säkert.
Jag och Johanna satt även uppe hela (HELA) natten i söndags och byggde pussel, hahaha. Snälla, tro nu inte att vi gått och blivit galna (det är vi redan..) men vi hade sånt himla flyt. Vi bara byggde och byggde och trötthetströsklarna passerades, en efter en, men strax efter sju på måndagsmorgonen tyckte jag att bitarna började flyta ihop lite väl mycket så då tog jag min cykel och trampade hemåt. Duktigt trött men njöt av den klara och vackra morgonen. Det var jag och alla som var på väg med bil och cykel till jobben. Jag var ganska ensam i min cykelbana.
amelia har dykt ner i brevinkastet också, samt att jag fått låna tidningar och böcker från en god vän.
Solen och våren kryper allt närmare, cykeln är fixad som sagt och på det hela taget känns det ganska bra. Nu längtar jag verkligen tills man kan tillbringa lata dagar på balkongen.

En liten rolig sak är att middagen idag intogs på CityGross av alla ställen. Vi trodde att de öppnade idag (nyöppning i Uppsala) och gled in för att kolla läget. Väl där bjöds det på tacos och fantastiska 10-kronors erbjudanden. Mitt i allt slafsande av guacamole och köttfärs så talade en glad och trevlig kvinna (privatperson) om att det nog var en liten smygöppning för företag idag.. Vi fnissade lite åt detta och fortsatte att äta samtidigt som vi konstaterade att vi inte var de enda privatpersonerna där plus att personalen inte gjort några större ansträngningar att förhindra detta. Gott var det iaf och extra gott eftersom det var gratis :D
När vi åkte därifrån såg vi ju att de faktiskt öppnar ordentligt först imorgon. Trevligt för dem!

Inte riktigt taggad för att skriva, blir mer framöver igen. Vi ska ju inviga Zumba också, Johanna blev ju sjuk och har jobbat ganska mycket, men tisdag eller onsdag är inplanerat!

Hasta la vista!

Hade bitvis en lite läskig dröm i natt. Jag tappade en tand, och ganska rejält också. Först kände jag att den satt konstigt och gjorde lite ont, så jag misstänkte att det skulle sluta illa. Och ja då, tillslut lossnade den och jag tror till och med att jag upplevde att den nästan sprack. Huvva!!

Blev ju lite nyfiken så jag har googlat lite..

Sjundesinnet.se skriver om tand och att tappa den betyder otur.


I en artikel från Aftonbladet.se står det:

Tappa tänder

Det kommer en positiv förändring, ju mer dramatisk tandtappning desto större förändring. Symboliken är hämtad från vår barndom då tappandet av mjölktänderna skedde samtidigt med att de allra flesta fick nya horisonter. Vi fick vara uppe längre, bytte skola och fick nya kompisar.

Den här bloggsidan skriver:
Att tappa tänderna

Det kan betyda att du varit med om en situation när du inte kunde bita ifrån ordentligt, trots att du ville.

 

Denna sida tycker: (jag har kursivetat det som hade med just min dröm att göra)
Tänder: Tänderna anses symbolisera dina släktingar och närmaste vänner. Framtänderna är barn, syskon och mycket nära anhöriga. Underkäkens tänder symboliserar kvinnorna, överkäkens männen. Drömmer du att du har tappat eller skadat en tand betyder det att en släkting kommer på besök. Är dina tänder vitare och vackrare än vanligt är det ett förebud om välstånd, goda nyheter och vänskap i släkten. Är en av dina tänder längre än de andra i drömmen betyder det att du kommer få problem med en släkting. Den övre hörntanden representerar din far, den undre din mor. Om en framtand är lös, har blivit svart eller gör ont i drömmen betyder det att en nära vän eller anhörig kommer att bli sjuk eller råka illa ut. Borstar du tänderna kommer du att ge pengar till en vän eller släkting. Att drömma att man drar ut sina tänder är ett varsel om döden.


Ytterligare en sida:

Teeth
Dreaming about teeth is very common in all cultures and age groups. Most dreams about teeth leave people feeling uneasy and anxious. Consider the overall content and context of the dream and note if you are having dental problems before making interpretation. Teeth usually symbolize power and/or control. Animals use their teeth for defense and nourishment and show their teeth when angry. Humans often display similar behaviors. Look and see if you are losing or abusing power and control in any area of your life (especially if you are losing teeth in your dream). Old dream interpretations say that dreaming about teeth is a bad omen that suggest financial difficulties.

Den här sidan tolkar det såhär:

TEETH Teeth can represent your bite, effectiveness or power in life. They may represent biting remarks, hurtful words. They are your ability to 'chew' over things, meaning to consider and think about, almost to get a taste or try to experience what you are considering.

Teeth falling out: Often a sense of loss, such as death of family member or loved one; the ageing process as it relates to maturity, so worries about getting older and one's changing image. When our first teeth fall out at around seven, it is probably our initial experience of losing something from our body, something weird happening - we might even fear other bits of us could drop off or out.

En dansk sida tycker följande:

TÆNDER: * Forbindes ofte med tandskifte, hvor babytænderne smides til fordel for de voksne og dermed blivende tænder. Tandskiftet er ikke kun en fysisk forekomst, men også en psykisk/sjælelig proces, der forbereder barnet på at det nu er modent til at gå ud i den store verden og ikke længere være helt så symbiotisk forbundet med mor og far. I drømme repræsenterer tænder derfor evnen til at kunne sige fra, udtrykke meninger og holdninger og ikke mindst hvad vi spiser. På den anden side er tænder og forbundet med at bide tænderne sammen, at sluge "kamelen" og kæberne er her sæde for mange aggressioner.

Drömcentrum anser:

Tappa tänder
Drömmar om att tappa tänder är vanliga. Om du drömmer om detta kan det symbolisera maktlöshet och osäkerhet. Att du känner dig oförmögen att smälta och handskas med situationen just nu. Också att du kanske upplever dig som oförmögen att göra dig hörd eller att du känner att du förlorar din personliga kraft.

 

 

Slutsats:

 

 

 

 

Lite orolig blir jag dock.

Och vad sjutton är "sluge kamelen" ??

 

Just ja, ni noterade väl min otroooligt vältränade överarm lite längre ner här på bloggen. Man kan nästan ana magrutorna också.
Passa er, jag blir vass i sommar...

Behövde införskaffa lite mat till hushållet så jag tog bilen och åkte iväg.
I alla fall jag tar nog ganska mycket för givet när jag är ute och kör, till exempel vad gäller säkerhet.

Hinner bara svänga ut från gatan då jag möter ett par bilar varav den ena kör så pass nära mitten att jag snabbt tvingas väja. Första tankarna är arga och jag muttrar ord som "idiot" osv. Efter ett par sekunder funderar jag vidare. Visst, det kanske var en så kallad idiot bakom ratten, som bara var ute efter att skrämmas. Eller så var personen kanske full eller drogpåverkad. Sjuk. Fick ett epileptiskt anfall. Bråkade med sin medpassagerare. Sms'ade. Och så vidare...
Lite senare när jag körde hemåt igen var det en bil som körde mot rött.

Dit jag vill komma är att man ska ha otroligt stor respekt för trafiken. Man vet aldrig vem man möter eller blir omkörd av. Man kan ju faktiskt bara ta ansvar för sitt eget bilkörande.

Jag tycker att det är konstigt att det inte sker fler olyckor ändå. Och särskilt i den här stan där det finns så otroligt många märkliga korsningar. Märkliga och farliga.

Så, kör försiktigt där ute!