Livet som teaterdirektör

Min bror ringde här om dagen. Vi pratade ett tag och sen kommer världens försäljningsreplik, nästan så jag trodde han drev med mig. Han säger: Jo jag ringer angående situationen i Burma.
Han berättade att han hade köpt en röd t-shirt med texten "Free Burma" på och ville veta om han kunde ha den på sig. Alltså, han kände inte att han var tillräckligt insatt i landet att han kunde "bära upp den". Jag svarade att jag tyvärr måste göra honom besviken på den frågan, att jag också kan pinsamt lite om Burma och dess situation. Men att jag mer än gärna tog reda på lite mer, såklart för hans skull men även för min egen. Jag sa också att jag iaf vet att det inte är något vidare till stat men att vi självklart skulle ta reda på mer.

Sagt och gjort, igår satte jag mig ner och growade (growyn.se) på Burma/Myanmar. Dessa adresser har jag hittat info på: http://www.regeringen.se/sb/d/2520/a/13747 och på Amnestys hemsida plus att det finns länkar i texten nedan.

"

Kränkningar av mänskliga rättigheter

Omfattande och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer i Burma. Politiska arresteringar, tvångsarbete och tvångsförflyttningar är exempel på överträdelser som äger rum. Regeringens brutala hantering av de tusentals munkar som hösten 2007 demonstrerade mot dess politik bekräftade denna politik. Mellan centralmakten och landets många etniska minoriteter föreligger sedan länge djupa konflikter. Det politiska förtrycket och den svåra humanitära situationen har lett till en stor mängd flyktingar, både internt i landet och i grannländerna.

Kort historisk bakgrund

Burma blev 1948 en självständig republik. Efter ett flertal politiskt tumultartade decennier tog 1988 en militärjunta, the State Law and Order Restoration Council (SLORC), makten och avskaffade alla statsorgan som skapats i tidigare konstitutioner. En ny konstitution utlovades, liksom att en konstituerande församling skulle väljas 1990. Militärjuntan ändrade år 1989 landets namn till Myanmar. I valet 1990, det första flerpartivalet sedan 1960, segrade Nationella demokratiska förbundet (NLD) lett av Aung San Suu Kyi. Militärregimen vägrade dock att släppa från sig makten, och Aung San Suu Kyi fängslades. År 1997 ersattes SLORC av State Peace and Development Council (SPDC), men detta innebar inte någon förändring av militärjuntans politik. Samma år erhöll Burma medlemskap i ASEAN och är sedan 2004 även medlem av ASEM (Asia-Europe Meeting).

--------------

 

Amnesty skriver:

Militärdiktaturen Burma

 

Amnesty International och militärdiktaturen i Burma är nästan jämngamla. Amnesty bildades 1961 och general Ne Win tog makten i Burma genom en statskupp 1962. Amnesty har tyvärr haft fullt upp göra med de allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som sedan dess ägt rum i Burma, eller Myanmar som militärjuntan döpt om landet till. Burmas moderna historia efter 1962 kännetecknas av inbördes strider och nya kupper med nya generaler vid makten. 2005 flyttades huvudstaden på juntans diktat från Rangoon till den nybyggda staden Naypyidaw (eller Nay Pyi Taw).

 

1988 anordnade studenterna i Rangoon protestaktioner, som möttes med brutalt våld av armén och polisen. Många studenter dödades i samband med dessa sammandrabbningar. Samma år bildades National League for Democracy (NLD) med Aung San Suu Kyi som en av förgrundsgestalterna. Hon var dotter till nationalhjälten Aung San och är bl.a. genom Nobelpriset 1991 den mest kända personen i kampen för demokrati i Burma. Det händelserika året 1988 tog general Saw Maung över makten i en kupp och utlovade demokratiska val inom 3 månader. Aung San Suu Kyi sattes i husarrest 1989, där hon har suttit den mesta tiden sedan dess. Det utlovade valet hölls 1990 och vanns överlägset av NLD. Juntan släppte emellertid inte ifrån sig makten. 1992 avsattes emellertid Saw Muang och ersattes av general Than Shwe, som har fortsatt att styra Burma med järnhand.

 

De största demonstrationerna mot juntan sedan 1988 startade den 19 augusti 2007, efter att regeringen beslutat höja bränslepriserna med närmare 50%. Aktivisterna hörde till the 88 Generation Students, som beskriver sig som en fredlig demokratirörelse. Trots att juntan försökte kväva proteströrelsen med arresteringar spred sig protesterna och demonstrationerna mot regeringen över hela landet. I september började också buddhistiska munkar delta och organisera demonstrationer. Proteströrelsen har också kommit att kallas för saffransrevolutionen efter färgen på munkarnas dräkter. Eftersom munkar betraktas som orörbara blev det svårt för regeringen att bemästra situationen. I slutet av september deltog bortåt 100 000 munkar och andra människor i demonstrationerna. Den 26 september tillgrep militären för första gången våld mot demonstrerande munkar. Några dagar senare hade militären brutalt slagit ner allt motstånd med många dödsoffer (flera tusen enligt en asylsökande överste från Burma).

 

I samband med arresteringarna av flera 88-studenter i slutet av augusti 2007 gick våra blivande fångfall, Htay Kywe, Mie Mie och Zaw Htet Ko Ko tillsammans med några andra aktivister under jorden, eftersom de visste att de var efterlysta. Deras gömställe avslöjades i mitten av oktober och de arresterades och fördes till Inseinfängelset i Rangoon.

 

Rättegångarna mot de arresterade aktivisterna som följde kan betecknas som skenrättegångar. Varken anhöriga eller journalister tilläts närvara. Även försvarsadvokater arresterades och dömdes till fängelse. Domarna föll i slutet av 2008. Den 11 november dömdes 23 ledande aktivister ur 88 Generation Students group till 65 års fängelse vardera, däribland Htay Kywe och Mie Mie. Då domen föll utropade Mie Mie: “We will never be frightened!”. I december dömdes Zaw Htet Ko Ko, som inte tillhörde ledarskiktet i 88-rörelsen och inte tidigare varit straffad, till 11 års fängelse. De flesta har därefter förts till olika fängelser långt ifrån sina hemtrakter, vilket medför att deras anhöriga har svårt att hjälpa dem med mat och mediciner.

 

Htay Kywe (Prisoner No 334) har hamnat i Buthidaungfängelset i norra Arakan 60 mil nordväst om Rangoon. Det råder mycket svåra förhållanden i det fängelset enligt ett utsmugglat brev. Htay Kywe, som sitter i en isoleringscell på 7 m², rapporteras ha blivit utsatt för tortyr, nekad regelbunden mat och nekad fysisk aktivitet. Htay Kywe lider av allvarliga magproblem och kan inte få den vård han behöver, eftersom det inte finns någon läkare på fängelset och inte heller något lämpligt sjukhus i fängelsets närhet. Eftersom han också nekas regelbundna bad, har han ådragit sig skabb.

 

Mie Mie (Prisoner No 1571) fördes först till Basseinfängelset i deltat till Irrawaddyfloden 15 mil väster om Rangoon. Vittnesmål från det fängelset är skrämmande. Mie Mie överfördes hösten 2009 till Katharfängelset i Saggaingdistriktet 85 mil norr om Rangoon, vilket försvårar för maken Hla Moe att besöka henne. Mie Mie lider av hjärtproblem och ryggbesvär och har hittills vägrats medicinsk hjälp för detta.

 

Zaw Htet Ko Ko (Prisoner No 2106) fördes i början av februari 2009 från Inseinfängelset i Rangoon till Kyaukpyufängelset på ön Ramree utanför Arakans kust 40 mil nordväst om Rangoon, vilket försvårar besök av makan San Latt Phuy. Zaw Htet Ko Ko har rapporterats lida av högt blodtryck och magproblem. Han har gått ner mycket i vikt på grund av detta. Zaw Htet Ko Ko och två andra samvetsfångar i Burma med olika medicinska problem var föremål för en blixtaktion den 3 december 2009. Det ställdes krav riktade till de burmesiska myndigheterna om adekvat vård för dessa fångfall.

 

För närvarande (4 januari 2010) finns det 2177 politiska fångar, som sitter i 39 olika fängelser utspridda över Burma.

"

Hittade denna och tycker att den är värd uppmärksamhet!

Blev för några veckor sedan tipsad om denna sökmotor, Growyn. Istället för de "vanligaste" sökmotorerna så kan man allså välja denna, vars intäkter går till olika miljöprojekt.

Jag kopierar och saxar lite från deras hemsida och ni kan läsa informationen i sin helhet HÄR

"Growyn är en ideell förening som gör det möjligt för alla att bidra finansiellt till miljön utan att det kostar något.

All vinst som genereras via Growyn.com fördelas mellan olika miljöprojekt, både i Sverige och utomlands. Just nu samarbetar vi med Naturskyddsföreningen och Barnens Regnskog, två organisationer med lång erfarenhet av att driva spännande och betydelsefulla miljöprojekt.

Sök på Growyn så mycket du kan och berätta för vänner och bekanta att även de kan bidra till miljön genom att söka hos oss."

Så, börja "googla" miljövänligt (sorry, men det är svårt att ersätta ordet googla..redan väldigt invant) och sök information med Growyn på den här sidan  ---> http://se.growyn.com/

Glöm inte att spana in de vackra fotografierna som man kan välja som bakgrunder!

Nu ska jag försöka mig på att lägga in deras sökruta på bloggen :)

Tänkte skriva ett par ord om något som ligger mig varmt om hjärtat. Jag belyste detta redan under bloggens första levnadsmånad och tänker väl...bara ta vid helt enkelt.
Kanske att detta känns ännu närmare nu när man själv har det risigt, visst det är jobbigt men det finns de som har det värre och man kan fortfarande hjälpa till. Nu menar jag inte att sola mig i deras glans men ja..jag tror ni förstår. Det handlar ju snarare om att "glansa" dem ännu mer!

Vi börjar med något som är ohyggligt lätt att hjälpa till med eftersom de flesta av oss besöker en matvarubutik någon gång emellanåt.

Tänkte skriva ett par rader om att ge. Ge pengar är väl det vanligaste förekommande. Som jag har nämnt tidigare, jag vet absolut inte mycket om detta, men delar mer än gärna med mig av det lilla jag vet.

Jag tänkte börja med ett bra första-tips, nämnligen att kontrollera att organisationen/föreningen etc har ett 90-konto. Jag har kikat lite extra på Stiftelsen för Insamlingskontrolls hemsida och detta är vad de verkar för:

 

"att insamlingar bland allmänheten för humanitära, välgörande och kulturella ändamål, miljövård, naturskydd och andra allmännyttiga ändamål sker under betryggande kontroll,
att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader,
att sunda marknadsföringsmetoder används på insamlingsområdet samt
att ändamålsenliga metoder för insamlingskontroll utvecklas.

SFI meddelar föreskrifter och anvisningar för innehavare av 90-konto samt är behjälplig med råd.
SFIs föreskrifter och anvisningar för 90-konto ska följas av alla organisationer som SFI godkänt som 90-kontoinnehavare.
SFI ger allmänheten information om de organisationer som har 90-konto."
(och följande uppgifter är då givetvis hämtade från ovanstående hemsida)

 

Gissar själv att det självklart inte är en 100% garanti för att just dina pengar förvaltas väl men det är en riktigt bra början och dessutom så kan man bli av med sitt 90-konto om man inte följer SFI’s regler. Blev ju även nyfiken på detta så jag klickade vidare för att se om det fanns några som ”lyckats” med detta, och jo då.
Hittade en gammal bekant till mig, en organisation som jag tyckte hade en kanonidé för insamling, nästan för bra för att vara sann. De låg under Läkarmissionen och skötte insamlingen via bland annat sms. Jag tyckte att detta var kanon, du kunde välja själv om du ville skänka 2, 10, 50, 200, 5000:- osv varje månad, du kunde byta belopp, pausa, stoppa och allt sköttes jättesmidigt via sms. Och nästan bäst av allt, de administrativa kostnaderna skulle i princip landa på noll (kommer inte ihåg exakt hur det stod). Jag trodde på detta hela tiden och tyckte som sagt att idén verkade jättebra. Det står jag fast vid än idag, men jag undrar vad som hände. Jag vet att jag själv avslutade det hela och nu hittade jag alltså igen dem på SFIs hemsida under konton som drogs in 2006 och med motiveringen att de ” har delat ut för lite till ändamålet samt haft för höga förvaltningskostnader.” Undrar som sagt vad som hände.
Funderar på om de har något att göra med Webaidshop som även den ligger under Läkarmissionen, för går man till webaid.se så kommer man till Läkarmissionen. Någon annan som vet kanske? Kan ju  knappast vara en slump.

Och jag antar att jag redan har gjort en snygg övergång... Nämligen till just Webaidshop. De har tagit hjälpen ett steg till, nämligen att vi som givare också ska få något tillbaka. Ett citat från deras hemsida lyder ” begripligt paketerade produkter” vilket jag tycker är en utmärkt beskrivning.  Från 50:- och uppåt kan du beställa dessa finurliga och viktiga ”projektdelar” som då även kan bli en finfin present.
Funderade på för några veckor sedan på vad jag skulle ge till min kompis lilla dotter som skulle döpas, och kom då på att en ordentlig förlossning med utbildad personal etc (vardagsmat för oss) kan vara en bra symbolisk present. Jag har även beställt en sak till men kan inte riktigt prata om det förän i helgen.

Och när jag var inne på Webaidshops hemsida såg jag även en annan intressant sida tillika idé, som också verkar helt kanon! Även den under Läkarmissionen (ingen aning hur jag halkat in på just dem, haha). Har inte hunnit kika så mycket på det, men innan du ska handla via internet närsta gång, gå först in på Godhandling.se och handla via dem, så hjälper du företag att hjälpa, utan att det kostar dig en enda krona (ja, förutom det du i vilket fall var på väg att köpa).

 

Till sist vill jag nämna några ord om en viss barnrättsorganisation som kan vara intressant för dig som funderar på att bli fadder. Plan är den organisation som jag är mest påläst om och då också den som jag  bäst kan yttra mig om.
Blir du fadder via Plan så bidrar du med en summa varje månad som går till en hel by och deras invånare (finns även mer specifika fadderskap, kika in på deras hemsida så kan du läsa mer) och de projekten som de själva tagit fram som viktiga för just deras by. Du får ditt eget fadderbarn som du kommunicerar med och får rapporter om både barnet, dess familj och hela byn. Men pengarna går alltså till hela byn.
Jag har själv varit fadder i snart 9 år och dessutom fått möjligheten att besöka en by på plats i Guatemala. Mitt eget fadderbarn bor i Mali men när jag var i Guatemala som volontär så var jag och hälsade på mina syskon och deras mammas fadderbarn. Det blev dessutom med väldigt kort varsel och tråkiga omständigheter, och Plans personal var helt fantastiska. Vi hade en jättefin dag i området och sen skjutsade de mig både hem och till flygplatsen när jag behövde åka hem till Sverige illa kvickt.
Skickade även ner en engångskamera till mitt eget fadderbarn så jag har nääästan varit där :).
Så, jag såg kontoren, breven som ska postas eller delas ut, skolorna, barnen, föräldrarna, brunnarna osv.

 

Det jag personligen tycker är viktigt är hjälp till självhjälp och att det gagnar så många som möjligt. Mikrokrediter till exempel  är ett jättebra exempel på detta. Kan skriva mer om just det en annan gång.

 

Sådär, en liten lång sammanfattning. Har jag skrivit något bra/dåligt/felaktigt/korrekt, säg gärna till så får jag må lite gott eller skämmas och snabbt som ögat rätta till.

Nu måste jag ta hand om min rabarbersaft :P

Som de flesta av er känner till har jag ett hjärta som bultar hårt för bistånd, tredje världen, utveckling osv. Jag hade faktiskt tänkt att den här bloggen gärna får ha en såsdan profil till viss del. Jag kan absolut inte mycket, men lite grann, och framför allt har jag börjat upptäcka oerhört enkla vägar att gå när det gäller att hjälpa.

Kort historik: Jag vet inte när det egentligen började men jag tror att jag började säga till mamma för över tio år sedan att vi skulle ha ett fadderbarn.
En tid efter ansökte jag om att få åka till Frankrike och plugga ett år och sa då till mig själv: Om jag inte får åka, då skaffar jag ett fadderbarn på en gång, om jag får åka, då skaffar jag ett när jag kommer tillbaka. Och som bekant, jag fick ju åka och jag höll vad jag lovade. När jag kom tillbaka gjorde jag en liten undersökning bland nära och kära och det visade sig att mina syskon och deras mamma hade fadderbarn via Plan. Jag läste på lite och tyckte att deras sätt att arbeta stämde väldigt bra överrens med mina värderingar och tankar.
Mitt första fadderbarn blev en flicka som heter Koura och hon bor i Mali (norra Afrika). Och sedan har det väl egentligen bara rullat på. För något år sedan hade Plan jobbat klart i hennes by, varpå jag fick ett nytt fadderbarn, Kendia, också bosatt i Mali.
Jag har gjort specialarbete om Plan, kikat lite på andra organisationer, pluggat lite utveckling, demokrati och bistånd, startat en insamling, blivit världsförälder via Unicef, skänkt en slant lite här och lite där, köpt specifika projekt som blir fantastiskt roliga och annorlunda presenter och i alla fall hittat några favoriter som sticker ut.
Och här vill jag såklart gärna dela med mig! Och vad som är jätteroligt är att mina syskon är lite lagda åt samma håll, vilket såklart gör mig oerhört stolt. Min syster gjorde precis en lång resa och i resebloggen uppmanade hon oss att bli isbjörnsfaddrar. Och min bror som nyligen fyllde år bjöd in till öppet hus och presenten skulle vara ett kuvert med ett bidrag till Cancerfonden.

En annan del av detta är ju också Rättvisemärkt, märket som talar om bland annat att du köper en vara som bidrar till att producenten får skäligt betalt, inget barnarbete är inblandat och att det främjar miljö och utvecklig.
Även miljö, djur och natur. Jag har själv inte haft så mycket fokus på just djur, mer miljön i sin helhet.

Som sagt, tanken är att belysa lite olika delar och åter igen, känner ni till projekt/insamlingar/organisationer etc som är värda lite extra fokus, säg till! Och jag ser också detta som ett sätt för mig att lära mig ännu mer :)

Ha en skön dag och hoppas att solen lyser lika fint hos er som hos oss!