En stolt och lycklig storasyster

Jaa, vad säger man?

Igår skrev jag ju inlägget nedan där en hel del handlade om min bror och hans fina tankar och åtaganden. Idag vill jag väl egentligen bara ta vid.
Fick ett sms av vår far i förmiddags där det stod att jag skulle kika in på brors blogg. Vilket jag givetvis skyndade mig att göra. Jag citerar från inlägget:

"Julklapps utdelning från Phnom Penh"


Innan jag reste hade jag tankar om att på något sätt skänka pengar som julklapp till folket. På något sätt investera det i mat eller något annat som jag sedan kunde ge till de fattiga. Men detta var kanske inte lika lätt att få gjort i verkligheten men det lät bra i teorin. Jag hade en tanke om att via en kompis till min far bjuda in folk på gratis mat på hans restaurang och en annan tanke om att utman mitt folk, alltså ja ni mina läsare och andra vänner som inte läser om att samla ihop pengar som jag sedan kunde få ut i denna delen av världen. Men ja, det är svårt att veta vilka man ska skänka till, är det rätt att skänka till tiggande barn på gatan? Eller är det bättre att köpa någon maträtt i gatustånden åt dom? Så man investerar deras pengar väl? Ska man köpa saker av små barnen på turistfällorna eller utnyttjas dom att sälja åt andra och sedan bara får en brödbit för besväret? Jag vet inte och det är svårt att säga nej till dom när det kommer och frågar om allt möjligt man kan köpa. Jag och Emil har funderat vad som är rätt och fel en del. Hur man ska gå till väga. Men nu har jag investerat bra tror jag och 10 julklappar kommer att delas ut + det årliga stipendiumet som jag införde förra julen. Det känner ju mina tidigare blogg läsare till.

Förra året fick ju ni tomma askar från röda korset och i år kan jag utlova lite tyngre grejer även om de väger rätt lätt i eran hand! Så alla blir utan klappar men får ändå en god sak för det, jag lovar. Och alla blir ju faktiskt inte utan klappar, se eran klapp som en gåva till denna del av världen som kanske behöver den mer än er just nu. Jag har oavsett inte möjlighet att frakta hem klapparna då de är för tunga för det ;-) Bilder kommer att komma upp på julklapparna sedan när jag mottagit dom.

Stipendiumet går ju givetvis till Uppsala, motivering överflödig, dessa 1000 kr kommer att föras över så fort den administriva avdelningen vaknat och läst detta. Min far alltså! :)


Slut citat.

För att ta vidare del av denna tradition som min bror startat så hänvisar jag till hans "gamla" blogg och följande inlägg. Jag fällde en liten tår då kommer jag ihåg. Och vem skulle inte göra det när man läser hans enorma beskrivning om sin mors år.

Så, käre bror på andra sidan jorden, TUSEN TUSEN TACK för att jag och min gubbe i år fick ta del av dig, din generositet, dina tankar och allt annat som du tillför. Jag kan inte nog förklara hur väl denna slant kommer till pass i detta nu. Mathias befinner sig just nu på sitt jobb men jag vet att jag skriver för oss båda.

Jag ska avsluta nu och jag har redan jagat på administrationsavdelningen som lovat att han ska damma av kontoret ;)

Och bror, apropå de utlovade julklapparna som du skriver om så vill jag bara säga detta, och jag skulle tippa att jag talar för de flesta från listan:
Jag kunde inte ha fått en bättre julklapp!

God Jul i efterskott bror!

//

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0