Häng med på spinning

Onsdag! Slutar jobbet vid tre och lunkar bort till Friskis. Har hittat ett spinningpass med en tjej som heter Hanna som jag gillar riktigt mycket så nu ska jag försöka köra på i höst.

Glider i mina uuuuurläckra cykelbyxor med extra "padding" och kliver i mina hårda spinnigskor med clips. Är tidig så jag har gott om tid att skruva in mina inställningar på cykeln och börja trampa igång lite. Våndas över alla sju miljoner speglar och försöker sätta mig bakom en fläkt. Funkar ok.
Jag har inte alls kört mycket men fattade tidigt att detta verkligen skulle vara bra för mig och min s.k. kondition och det gjorde ju inget att jag dessutom tyckte att det var kul. Investerade snabbt...ok då, mamma investerade :P i ett par spinningskor efter överläggande med vänner, ledare och butikspersonal och nu har jag i alla fall gått så pass många gånger att jag börjar känna varför det är bra att speciella skor.
Däremot har jag inte gått så pass mycket så att jag känner att jag har hundra koll på inställningar eller kan hitta positionerna på studs, utan det ska mixtras en del från gång till gång, men jag antar att det måste få vara så.

Hanna talar om att hon har tagit med ett gammalt pass, för variation, så det skulle bli kul. Musiken är ju nästan hela passet och i hennes nuvarande pass finns bland andra Doris med. Underbara rösten Doris. Har ni koll på henne? "Did you give the world some love today babe?"
Jag tror att det var en annan fröken D, en viss Dolly, som inledde och efter de två uppvärmningslåtarna hade jag fått upp flåset rejält. Kära nån, hur ska detta sluta..
Första kanske tre låtarna i första blocket är jag med nästan hela tiden tror jag, upp och ner i alla positionerna. Inför den fjärde är jag ganska så trött och förbereder mig på att sitta hela den låten. Tills jag hör inledningen... Och till mitt försvar, den här låten är så mycket mer än bara en låt och just en slagdänga för en sommar och i mångas ögon också en jobbig skitlåt. När jag jobbade på den senaste förskolan var jag kollega till den långe svarte mannen (han kallar sig själv så och man kan inte säga annat än att det stämmer och har inte med något annat att göra än just det! Om nu någon undrar.) och det var han som introducerade denna låt för mig innan den kom och sen blev det förskolans nationalsång och till och med ungarna sjöng den.
Tillbaka till spinningen.
När jag hör Basshunters röst om booten ler hela jag! Och känner att jag kan ju inte sitta nu, under den här låten. Så, jag biter i och kör.
Kände tidigt av mitt högra knä lite men inte så att det var någon fara. Var bara lite försiktigare och la hellre på lite mer och satt lite mer. (Hu vad hurtigt och präktigt det låter ser jag nu. Sorry) Jag blir verkligen heeelt slut av spinningen. Hjärtat slår som aldrig förr och det bara rinner av mig och jag brukar faktiskt inte svettas särskilt mycket, varken till vardags eller under träning. Så detta sätter igång vill jag lova.
När jag körde ett intro-pass i våras blev jag också helt sjöblöt och jag vet att jag vid ett tillfälle kikade ner på mina armar och tänkte "shit, det ser ju riktigt sexigt ut med så här träningsblöta armar" *fniss*

Nästa block, efter nedvarvningen, gick ok. Var rejält trött men känner i alla fall att det går frammåt även om det är massa kvar, haha. Tänk den dagen då jag kan köra ett helt pass med alla positioner hela tiden. Nu kör jag ju hela passet och trampar på men sittandes när det blir för jobbigt.
Och känslan när man vet att det är sista låten och att den dessutom är på väg mot sitt slut...aaaaahhh. Underbart!!
Hanna pratade om att det är viktigt att kombinera med träning för mage och rygg när man kör spinning. Och nu funderar jag starkt på att göra onsdagar till en riktig träningsdag. Spinning mellan 16 och 17 och sen går det faktiskt ett core-pass kl 17.30
Tyvärr blir det tidigast om två veckor då denna fröken gjorde en dundertabbe i måndags. Jag skulle ju gå till arbetspsykologen efter jobbet för att prata om mina resultat på de där testerna jag gjorde..vilket jag helt missade och gick och tränade istället. Så nu ska jag dit nästa vecka båda tisdag och onsdag, bara att gilla läget. Får hitta andra pass.

Nä nu struntar vi i det här och kör lite Guitar Hero :D

Ny hobby

Ville bara tala om att vi har en ny hobby i vårt hem...



Tant är tillbaka...

...och vill göra ett inlägg i debatten.

Vi åkte in till stan en sväng igår kväll och när vi senare åkte hem så var det lite stökigt på bussen. Vi satt längst bak och betraktade och lyssnade till det hela. Det var i alla fall just då mest högljutt. Sen började det urarta en smula eller två och det var en massa rörelse och tjejer som ropade åt killar att lägga av och ett tredje gäng som kommenterade det hela från två sätens avstånd. Ålder på de flesta var kanske 18, max 20.
När vi nästan är hemma ser vi att en bekant till oss är i allra högsta grad involverad och att det dessutom är hon som "ligger lite illa till". Mathias går då fram dit och jag efter, utan att tänka något vidare. Jag är ju sjukt "chicken" när det kommer till såna här bitar och tycker att det är jätteobehagligt och vill bara därifrån och slippa se och höra, så varför jag morskt gick efter nu och ansåg att jag skulle vara del i det hela har jag ingen aning om.
Hur som helst, det jag reagerade på och tänkte på efteråt var en killes kommentar, en av de som satt på åskådarplats. Han sa något i stil med att "titta, nu kommer det någon och bryter, det är lika bra." Han var också en lite kaxig typ men han sa det ändå på ett sånt sätt som att han tyckte att det var skönt att det var någon (och jag antar att det hade betydelse att Mathias var både lite äldre och större än de samtliga bråkmakare) som faktiskt gick in. Om inte annat bara för att varva ner det hela. Jag tror inte Mathias sa eller gjorde något utan bara gick dit. Jag kommer inte hundra ihåg för det var lite chockartat för fröken, men det lugnade sig ju och de klev av på hållplatsen vi var på då.

Och när jag då tänkte på detta efteråt så känner jag att om det är så där lite som behövs, att unga faktiskt känner sig mer trygga och lugna bara av en vuxen mans närvaro PÅ EN BUSS en lördagnatt...det kan väl inte vara så svårt att fixa?
Han som sa det där var absolut inte med i det hela på något sätt, han hade bara varit lite hödljudd innan tillsammans med sina kompisar, men antagligen så tyckte inte han att det var så himla lattjo med nästan-slagsmål och tyckte då att det var skönt att någon gick dit. Jag kan ju såklart ha fel men jag fick det intrycket då.
Och Mathias gick ju in väldigt sent också, hade någon varit på plats innan så kanske det inte ens hade behövt gå så långt. Frid och fröjd antar jag, det hela såg ju ut att vara lungt när vi gick av, men ändå.
Och vi bor ju där det är lite stökigt så kanske någon form av "bussvakt" vore på sin plats åtminstone på helgnätter. De ska i min värld inte vara kaxiga, störiga biffar som är ute efter att sätta fulla, skräniga typer på plats bara för att de är lite hödljudda, utan bara vuxna människor som ÄR och SYNS på bussen och såklart kan hjälpa till om det skulle behövas. Och detta självklart också för samtliga bussresenärers trygghet.

Jag skulle inte velat vara själv på den bussen hem, så det var mycket skönt att ha en karl att luta sig mot.

Så, då var det sagt!

//

Uppdateringar även på insidan

Även inne i vår lägenhet har vi gjort några förbättringar. Ett par steg närmare dit vi vill..



Bakom gardinlängderna har vi små lampor som lyser väldigt fint och mysigt när det är mörkt ute.



Vi har tagit en av Ikeas i mitt tycke absolut fulaste och tråkigaste möbel, multiplicerat den med 7 och skapat vår egna mediaförvaring. Planen är också att komplettera med lampor ovanför.



Snälla, försök att bortse från alla sladdar och skrot bakom.. De ska definitivt gömmas undan. Snart. Vilken dag som helst nu. I princip.



//

Höstfint på balkongen

Väldigt lite kan göra väldigt mycket. Vi hade ju varit omedvetet smarta och köpt silverek och silvergirland i somras som faktiskt ska stå sig ett tag in på hösten, så jag har tagit bort de mer somriga blomorna och kompletterat med det ska ni få se nedan. Kanske inga jätteöverraskningar men ändå.

Hu vad tråkigt det ser ut i våra blomlådor

Huvva vad trökigt och fult



Fegt att köra med riktiga grejer... Välkomna hem på middag till oss sen!


Så här blev resultatet i ena blomlådan



Och så här i den andra.



Kunde inte låte bli att köpa en blå-lila ljung. Den fick inte plats i lådorna så den får pryda bordet istället.



Jag tyckte själv att det blev väldigt mycket trevligare och höstigare. Återstår att se vad sambon säger när han kommer hem, jag fick fria händer sa han..

//

Tant sammanfattar veckan och pratar innebandy och stringtrosor.

Mm, man känner att det smyger sig på. Den där läskiga vuxenbiten, vad gäller kontroll och omsorg.
Bror Tobias och Karin har ju varit på besök nu och jag kommer på mig själv vilja pyssla om och se till att de har det bra. "Frukost, nyckeln har ni där, ska jag fixa mer mat?" osv...

Veckan har varit bra ändå kan jag tycka. Och eftersom mycket av min trygghet just nu ligger på jobbet så syftar jag i första hand på det. Jag har bokat in tio familjer som kan förvänta sig superbra hjälp vad gäller barnförsäkringar. Och det är runt tio familjer per vecka jag bör ligga, egentligen minst tio. Det kanske faller bort någon, ytterligare någon flyttas fram etc.
Det känns riktigt bra att vara lite halvduktig på det man gör. Och det är det jag försöker hålla fast vid nu.

Mathias har ju som jag tidigare nämnt, skrivit på för Almunge Innebandy så nu har vi en fullspäckad höst/vinter framför oss. Den här helgen och en i oktober är de enda två innan jul som inte innehåller en seriematch. Men jag ser med glädje fram emot att få bli innebandyfru och hänga med Emma, Victora och co. Då representerar vi ju liksom varsin sport och jag kan bara tääänka mig vad vi tre skulle ha kul ihop... Eller?
Men de får ju bjuppa på vin och det andra, min gubbe har ju inte börjat tjäna storkovan ännu. Deras knuttar kan nog försörja halva europa på en veckolön. Det måste ju vara rättvist, hallå.

Vi var och fixade lite klubbor till honom tidigare idag så nu har det böjts blad och gjorts märken på ytterdörren med en enorm energi, perfekt!

Sitter och sippar på ett glas rött, sydafrikanskt blir det ofta hos oss. Kvällen blir en lugn hemmakväll med Tias och det känns bäst så just nu. Imorgon kväll kommer hans söta syster över och äter lite med oss så det blir supertrevligt! Kaaaaan hända att det blir ett glas rött även då. Eller två.
Imorgon hade jag tänkt åka på jakt efter lite plantor/blommor som håller i höst och vinter. Ljung är ju ett säkert kort och imorse rådfrågade jag även min mormor och hon nämnde silverek. Så praktiskt, sa jag, eftersom vi redan har det i våra blomlådor.
Och hör på detta, min mormor fyller 80 bast i mars! Hon är bra surrig men hon är bra cool och jävligt alert, min söta mormor. Hur många kan säga att de fått string-trosor i julklapp av sin mormor? Nej, jag tänkte väl det. Jag och mina två yngre (fast ändå i min ålder) kusiner fick stringisar av vår mormor för några år sedan när vi tyckte att det var kul och lite hippt, och lyckligtvis tyckte mormor också det. Hon är engagerad i det ena och det andra, kurser hit och möten dit, ordförande här och medlem där. "Man har väntat på att allt ska dra igång nu efter sommaren", sa hon i morse. Det tycker jag känns bra! Hellre en alert mormor, även om man kan bli irriterad på henne när hon vägrar vila och ta det lungt när hon faktiskt behöver. Hm, vänta nu hur var det...är vi släkt jag och min mormor...
Just ja, det var 80-årsdagen jag pratade om ju. Jag hade ju i ärlighetens namn ingen koll på att det redan börjar bli dags. När hon fyllde 75 åkte hon och jag till Tallinn och det känns som om det var typ förra sommaren. Så jag bytte några ord med sambon samt min mor för att konstatera att vi ska upp i alla fall. Och när jag skriver 'upp' kan ni utläsa det som 'Boden'.

Om det blir någon ordning i blomlådorna kommer det bilder givetvis!

Ha en fin kväll!

//

Extra extra

Igår skulle jag ha skrivit ett inlägg om spinning, ni skulle fått hänga med på ett spinningpass. Men, när jag sedan kom hem så var det mat (fort, fort) och sen hade jag ju bokat tvättstuga och en väninna i kris hörde av sig så vips hade kvällen gått och jag var ganska trött. Så spinningpasset får bli en annan gång.

Jaha, vad tror ni om Idol då? Själv har jag försökt hålla mig undan de värsta delarna i alla dessa år men av någon anledning... Och sen funderar jag på varför jag försöker undvika det så enormt. Varför? Jag tycker ju att det är skitkul med folk som sjunger, spelar och kan musik. Jag gillar juryn! Det enda som jag faktiskt stör mig en smula eller två på är vinklingarna, att det ska vara så "spännande", "dramatiskt" och sjukt amerikanskt!
I vårt hushåll är vi ruskigt allergiska mot pretto-ismen och det allmänt uppfattade "konstigt amerikanska" (sorry, hittade inget bättre sätt att förklara det på). Finns det någon tablett eller nässpray mot något av detta och hos vilken doktor kan man i så fall få det?
Jag och min gubbe har kikat ett par gånger nu i alla fall och bland alla som vimlat förbi så är vår gemensamma klara favorit Erik!
Återkommer säkert med fler livsavgörande bloggstycken apropå Idol..

Och vet ni, nu kommer den absolut största nyheten någonsin!! Nu har det hänt grejer vill jag lova..shit pommes frites. Håll i er nu, alla som varit på besök hemma hos oss...





VI HAR BYTT UT VÅR HALLAMPA!!




Och vi sitter i väntans tider, min bror och hans söta Karin (se två inlägg ned) är på ett flygplan som lyft från Paris och snart landar i Stockholm. De har lite lagoma krav inför ankomsten, köttbullar och pasta och en paket tuggummi, Extra, med gul text och silvrig förpackning. Sweet bro' :D


//

Begåvad eller inte?

Jaha ja. Då har man suttit i flera timmar med x antal test för att kolla om man är begåvad, eller icke. Spännande.. Det känns egentligen ganska bedrövligt och lite jobbigt men vad göra?
Jag har alltså blivit ihopkopplad med en arbetspsykolog för att få hjälp med att hitta rätt på arbetsmarknaden. Och även med mycket tanke på vad som pågår just nu. Och hon ansåg då att jag skulle börja med dessa tester, för en första "koll" om jag har förstått det hela rätt.

Så nu har jag letat figurer, läst texter och svarat på anknutna frågor, räknat matte, löst logiska uppgifter, stavat ord etc etc. Och jag blir osäker ibland nu när jag tänker på testen. Antingen har de gått riktigt bra för att jag faktiskt har förstått och gjort rätt. Testets rätt. Eller så har det gått helt galet och jag har gjort mitt rätt fast testens fel. Hua, läskiga tanke.
Men testledaren sa att vi kunde sova gott i natt så jag tror det är ok i alla fall. Vi var bara två där och hon såg oss nog som lite mindre begåvade på en del plan till en början, men tillade innan vi gick att vi var väldigt trevliga och framåt, "till skillnad från många andra jag träffar". Stackars människa, byt jobb!

Så när får jag svar? Måndag tror jag.

//

Ett stycke litet galleri

Bilder utlovades, vassegoda...

Bror Tobias och hans Karin

Min bror och hans Karin

Min gubbe

Den här mannen behöver väl ingen presentation?

Bloggboss

Och inte hon heller va?

Bengt är pigg efter operationen

Bengt pigg efter operationen

Maximilian ägs av Kickan & Kristoffer

Maximilian
by
Kickan & Kristoffer

Nellie av Isabelle & Jens

Nellie
by
Isabelle & Jens

och Adelia av Louise & Andreas

Adelia
by
Louise & Andreas





Ska även kasta upp någon bild på förändringar i lägenheten, men jag har kommit hem så sent på dagarna och det blir kuligare med lite dagsljus.

//

Nämen har man sett på maken...?!

Jo då, hon uppdaterar sin blogg! Hoppla minsann!
Och JA! Jag har saknat den!!
Varför jag inte skrivit på snart två månader? Jag har varit för trött, och det är det bistra sanningen.

Så, en snabb uppdatering och jag ska försöka att inte vara så detaljerad, är mycket medveten om att jag har den förmågan.
Vi börjar väl där vi slutade, bröllopet.
Jag tror att jag skötte mig relativt bra, jag konverserade och dansade och var inte för onykter. Jag ska erkänna att Mathias ex spökade över tillställningen (inte från hans håll men från samlingen folk) men vad ska man göra? Hålla god min antar jag.

Augusti...september, hm, få se, vad har hänt? Mest jobbat. Här någonstans tror jag också att träningen började tyna bort. Jag har varit kopiöst trött i sommar. Ni som känner mig sedan barnsben vet att det sista jag har gjort har varit att sova. Och huvudvärk!! Hallå, vad är det som händer?? Igen, ni som känner mig sedan barnsben vet att jag inte heller har huvudvärk. Var till och med hos läkaren för det, bara för att utesluta. (Är jag fånig tycker ni? Springer till läkaren så fort man har brutit en lilltånagel..) Självklart ser jag på hela min situation. Vet att jag är extra "skör och mottaglig". Givetvis var jag frisk som en nötkärna, haha!
Sen (när vi ändå är inne på denna avdelning) var jag faktiskt av en riktig anledning hos läkare för typ en månad sedan. Fick sjuuuuukt ont i magen en kväll och efter sju timmar på akuten (självklart mitt i natten) och med minst 4 nålstick, dropp, kissa i bäcken, feberkontroll varannan timme etc, hittade de att jag hade en sprucken cysta på vänster äggstock. Önskar ingen den smärtan!
Och vi kan väl lika gärna fortsätta med eländet, min mammas man fick en hjärtinfarkt för snart två veckor sedan. Dock en lindrig en, så det var konstaterande på onsdag/torsdag, upp till Umeå på torsdag, in genom ljumsken, spränga ett kärl, hem på fredag och hem-hem på lördag vid lunch.
Kastade mig på ett tåg hem men han har ju lyckligtvis mått hur bra som helst så jag har slutat vara orolig nu. Vi var ute och plockade svamp i skogen i onsdags!

Ska höra med mina nära och kära om det är ok att lägga upp lite bilder, kommer väl i nästa inlägg i så fall.

Sorry, en eländes-grej till: Mathias fick jobb, glad i hågen! Vi införskaffade ny garderob och såg en liten ljusglimt. Efter fyra veckor blir han uppsagd och ingen förstår varför. Depp depp i några veckor :(
Men nya tag.

Har det varit NÅT positivt och kul med denna sommar??
Absolut :D
Jag har träffat kompisar, ursäkta klyschan men vad ska jag skriva annars? Mina vänner är mina ljus och jag är lycklig, stolt och bortskämd med att ha väldigt många av den varan.
Jag har träffat bebisar och alla mina vänner som fått smått här i år har fått så otroligt snälla och glada skruttar (i skrivande stund har jag fått ok att lägga upp glada skitar från två av de tre mammorna)
Jag har ätit goda måltider (nu blir det väl nudlar och tomatröra en tid framöver, suck).
Jag har spelat en hel del ps3 och dängt Tiger Woods så det smäller om det.
Vi har satt upp gardiner i köket och gjort nåt kul av en av Ikeas tråkigaste och fulaste möbel, x7.
Jag har löst japanska korsord/bildpussel/edel.
Jag har fått vägledning (det ni..)
Jag har upptäckt fantastiska hudvårdsprodukter! Ja det är dem jag skrev om tidigare och numer finns en hemsida som jag med glädje rekommenderar alla att kika in på. Klicka på länken och sidan öppnas i en nytt fönster: Bionsen/Wellness & Care
Vill ni har prisuppgifter hör av er till Kattis eller Marielle, eller fråga mig :P Jag har en lista och är deras inofficiella, frivillige marknadsförare! Och priserna är bra!
Mathias har precis skrivit på för Almunge innebanby så nu blir det matcher i princip varje helg. Han är omnämnd som proffs på hemsidan *stolt*
Vi har varit hundvakter och dessutom håller vi på att lära känna ett nytt litet busfrö i form av en brun - och vitlurvig bearded collie. Lilla Kajsa är busig, söt och har bitit sönder ett par av mina byxor! Även Ginnie är bearded collie och ägs av min svärmor.
Och även om Bengts hjärtinfakt inte var ett dugg kul och semestern i och med det kom en smula abrupt (skulle egentligen åka upp v 40) så gick det ju bra och jag kunde njuta av vistelsen i Östersund. Och...för en gångs skull kändes det mesta ganska bra med stan. Det mesta flöt liksom. Jag och Isabelle var till och med och tränade en dag. Och vad jag sov då! 11 timmar första natten, plus att jag slumrade i soffan på dan. Och några dagar senare drog jag nog av tio timmar tror jag. Kära nån!

Ingen eller inget nämnt eller glömt. Sommaren har varit lite konstig, men bra!

Ett par rader bara om mitt huvud. Mår ganska gott. Men det är rörigt (tror att jag använt det ordet 984 gånger i sommar). Inte så mycket ångest-rörigt, men rörigt över allt som händer. Det är ingen lugn och ro någonstans. Utredningar, tester, psykologer, sjukhus, deppig gubbe, trött..
Där det lyckligtvis (peppar peppar) har varit lite stabilt är på jobbet. Och förra månadens resultat blev riktigt bra, trots allt.
Och det är klart att jag funderar, är jag en 2000-tals nojig wannabe-sjukling som bara tänker för mycket och letar ursäkter för att jag har svårt med visa saker? Eller är jag lite knäpp och konstig (jag använder dessa ord med glimten i ögat på ett skämtsamt sätt så att ingen ska behöva ta illa vid sig. Och det är ju min blogg, så jag bestämmer!! :D) och behöver nedåt-tjack och egentligen bör vara i ett annat typ av samhälle?
Eftersom jag inte vet själv har jag tagit hjälp av de flesta instanserna som går skulle jag tro.

Jag ska gräva lite bland mina bilder så kommer det nog ett litet galleri inom kort!

Trevlig afton!

RSS 2.0